Indie-giraff

Nyaste tillskottet i familjen.

.

Min säng och jag

Kan göra precis vad jag vill! Det är fredagskväll och jag har slutat jobba, inga mer lekar och ingen mer matlagning. Hela kvällen är min! Och jag väljer att bädda ner mig i min säng, titta på film och dricka chai latte medan vännerna är ute och röjer.

Påminnelse till mig själv

Alltid är det något som glöms bort.

Bröd har kommit till världen

Jag har aldrig varit den där brödbakartjejen, antagligen har jag aldrig gett det en chans, förrän idag.

Vår houskeeper städade köket grundligt tio minuter innan jag invaderade det, fint va!?

Det blev 16 hamburgerbröd och tre limpor morotsbröd. Inte för att jag vet vad jag ska göra med 16!? hamburgerbröd, men receptet sa så, och varför göra det krångligt och halvera det.

En sån där mysig höstkväll

Mörkt, småregnigt och rökdoft från skorstenarna. Ena sekunden är hösten deprimerande medan den i nästa är det mysigaste som finns.

Förtränger tankar

med hjälp av chokladbollar.

På jakt i ruskväder

För några timmar sedan kom det upp en tanke  i mitt huvud; jag ska baka nötkakor! Fantastisk tanke om jag får säga det själv. Problemet börjar med att jag inte hade receptet, jag var alltså tvungen att messa min faster i Sverige som har det. Tyvärr så har jag bara gratis mess till engelska nummer och jag hade inga pengar på telefonen så därför så gick det inte så bra att få iväg nåt. Jag gick då in på facebook för att leta upp någon som kunde messa min storasyster som då kunde ringa min faster och fråga om receptet. Syrran får till slut infon  och försöker få tag på faster som inte svarar.. nehepp. Smart som jag är så kände jag att jag kunde gå och handla i väntan på receptet.
Eftersom jag varit inne hela dan så tänkte jag att jag kunde ta en promenad till det lite större varuhuset som ligger en kvart här ifrån. Jag gick och gick (i regn, mörker och kyla) och kom fram, STÄNGT. Jahopp, då fick jag helt enkelt gå det den lilla butiken Tesco som jag gick förbi på vägen. Väl där så var det mesta utplockat, men jag kom ut där ifrån med smör och ägg, nu var det bara hasselnötterna som saknades. Jag beslutade mig för att gå till den affären som ligger närmst mig, alltså en liten omväg från var jag befann mig just då, allt för nötterna. Väl framme så var det STÄNGT. Alltså, helt otroligt att alla ställen är stängda redan 18.00, vi befinner ju oss i London för tusan. Jag fick helt enkelt knalla hemåt med mitt smör och mina ägg utan att kunna göra en kaka.

The breakfast club i Soho

Det är inte ofta man känner för att stå i kö i en timme och tjugo minuter för att få äta brunch, men idag var en sån dag.

Jag var först väldigt tveksam till att stället skulle leva upp till de förväntningar jag hade. Men samtidigt, om folk står i kö så länge för att få äta där så måste det vara något utöver det vanliga. Och sannerligen, det var magiskt. Min måltid bestod av färskpressad äppeljuice och en tallrik med svamp, stekt potatis, ägg,, chorizo och feta. Till skillnad från min "lastbilsförarmåltid" så åt de andra pannkakor med bär, wraps och sandwiches. Det fanns så mycket att välja på att man blev helt snurrig. Kan inte säga mer än att det va FANTASTISKT GOTT!

Att kyssa någon man älskar

Olivia och Albin vet hur man gör.

Ja han är engelsman, nej han är inte ful, ja vi dejtar

Tredje gången gillt brukar man vell säga?

Igår var jag på min tredje dejt med min engelsman, och jag tycker det är så fruktansvärt fint. Det är inte just att han är engelsman som är fint utan hela dejtingkulturen som finns här. I Sverige skulle man aldrig säga att man "dejtar" någon, där säger man bara att man "träffar" någon. Oftast sker det över en fika, ett litet oskyldigt kafferep sådär. Tyvärr existerar inte ordet "fika" i den engelska ordboken, det är nog därför man alltid ses på en pub och tar en öl.
Det är inte bara att dejta som är fint, han är också fin.

Torsdag, tack pappa

Skulle egentligen haft sovmorgon i morse men eftersom min hostmum skulle på nåt möte så var jag tvungen att gå upp med tuppen (obs, 07.30, obs död). Jag ska egentligen inte klaga eftersom det enda jag gör på morgonen är att göra en kopp te, lyssna på när Chloe läser i typ fem minuter och sedan dricker mitt te medan barnen leker med Ipaden eller målar.
Vid nio lämnades barnen på skolan och dagen fram tills tresnåret spenderade jag med en tysk au pair vid namn Michele. Hon lärde mig tyska, vi kollade på film, drack kaffe och sedan gick vi och handlade. Ytters trevligt hade vi det.
Strax efter tre hämtade jag Jed på skolan. Vi underhöll oss i en timme med att rita rymdraketer, innan vi hämtade Chloe på tennisen. Därefter vad det middagsdags. Det blev den enklaste och godaste maträtten; makaroner med köttfärs. Ett stort tack till min kära pappa som låtit mig växa upp med denna maträtt! Barnen älskade det.

HEJ

Till er som läser min blogg och inte känner mig säger jag HEJ!

Jag har nu varit i London i ungefär sex veckor och jag trivs hur bra som helst.

Organisationen som jag åker med heter Swedish Connection och drivs av en trevlig dam vid namn Marie. Om man vill åka med organisationen så är det lite formulär man ska fylla i och lite annat som man ska skicka in. Bland annat så måste man ha två childcare referenser, en character referens, engelskt CV,  utdrag ur polisregistret, en hälsorapport från en läkare och man måste skriva ett personligt brev som beskriver dig, ditt liv och dina intressen. Det personliga brevet används sedan för att para ihop dig med en familj som matchar. Jag kan också nämna att det är helt gratis att åka med denna organisationen och under hela året man befinner sig i London så kan man ta kontakt med Marie om det är något man undrar över eller behöver hjälp med.
När alla formulär är skickade och godkända så börjar Marie jakten på att hitta en familj som passar dig och dina önskemål. Dina formulär skickas till olika familjer, om de tycker att du verkar intressant så skickar Marie sedan familjens formulär till dig. Om du tycker att familjen skulle passa sig så tar du kontakt med familjen via mail och bestämmer sedan en tid att prata på telefon eller på skype. Om allt går bra och ni tycker om varandra och har pratat några gånger eller kanske mailat varandra, så har du helt plötsligt blivit deras au pair. Ibland krävs det att du pratar med några familjer innan du känner att du hittat rätt.

Att hitta i London kan ibland vara ett stort mysterium. Oftast får man kolla upp platsen man ska till på google maps och sedan med hjälp av ( Transport of London ) se hur man tar sig dit på smidigast sätt. Är det buss, tåg eller tub som gäller? Det är helt olika. Oftast lönar det sig också att fråga förbipasserande var platsen man ska till ligger, då gäller det oftast att ni vet ungefär vart ni ska eller att ni har sån tur att personen ni frågar har internet på telefonen så hen kan kolla upp det åt er. En smart sak är också att ha med sig en "A-Z London" som är en kartbok att ha med sig i väskan.

Att hitta vänner i London är inte svårt alls. Det är helt okej att åka hit helt ensam. Även om jag hade turen att åka hit med tre av mina närmsta vänner så känner jag flera personen som inte kände en människa innan de kom hit. Svaret på denna fråga är FACEBOOK! Där finns ett flertal grupper för au pairer i London. Det är helt okej att skriva "Hej jag heter Cecilia, bor i Clapham och skulle gärna vilja träffa någon och hitta på något skoj". Pling* och du har tio nya vänner.

I London finns det alltid något att göra för att inte få tråkigt. Träffa folk, fika, shoppa, gå på museum, titta på folk, äta glass... ja, vad som helst. I London finns det något för alla!

Sängbunden?

Om ni vill känna er gamla i förtid så gör det här passet.

Lovar att ni inte kommer att kunna gå normalt på några dagar.

Besviken pojke

-What's that?, säger Jed och pekar på mitt stora paket med brytknäcke.

-It's some hard bread.

-Oh, i thought it was a donut.

Det råder ingen brist på kärlek

Även om man ibland önskar att det inte var en katt.

Köttfärssåsen

Det finns ett problem med mina kära barn jag tar hand om, och det är att de inte gillar sås! För ett tag sedan gjorde jag en köttfärssås som Chloe faktiskt tyckte om men som Jed var väldigt skeptisk till. Den gjorde mestadels på grädde, mjölk och tomatpurré. Idag tänkte jag göra ett nytt försök men i en lite mer annorlunda variant. Denna gången använde jag mycket krossade tomater och bara en liten gnutta grädde. Jag hällde även i oregano. För mig är detta inget ovanligt sätt att göra köttfärssås på men för barnen var detta en helt ny upplevelse. Jag stod och dummförklarade mig själv samtidigt som jag lagar mat eftersom barnen 1) inte tycker om tomat, 2) inte tycker om oregano, eller några kryddor alls egentligen.
Jag var snäll nog att servera såsen i kanten av pastan och när jag ställde fram skålarna framför barnen bad jag en tyst bön och tänkte att detta aldrig kommer gå hem. Jed började äta bara av pastan utan att smaka såsen till att börja med, jag sa inget eftersom jag tänkte att snart kommer den "torra" pastan vara slut och då måste han till slut smaka såsen ändå. Chloe där emot gojsade ihop allt och hällde tonvis med ketchup på. Jag sneglade på henne när hon tog första tuggan men hon sa ingenting, inte heller efter andra. Men efter tredje tuggan log hon brett och sa "this is delicious!". Snacka om att det var som en sten som lättade från hjärtat. Efter det dröjde det inte länge innan Jed högg in på köttfärssåsen han också utan att klaga det minsta.

Om ett år när jag lämnar familjen ska jag ha gjort barnen till såsätande huliganer!

Kan inte vara mer nöjd

J.K Rowlings nya bok "The casual vacancy" och Stephen Chboskys "The perks of being a wallflower".

Den sistnämnda går just nu på bio, såg den igår och blev helt tagen av storyn så känner att jag är tvungen att läsa den. Kan också nämna att jag bara läst en enda engelsk bok i mitt liv så detta bli en utmaning.

Uppdraget

Dagens "att göra" är att lyckas städa badrummet. Det är inte världens lättaste uppgift att dammsuga stenplattor. Inte heller att släpa den tunga dammsugare och massa städgrejer upp för världens smalaste trappor, tre våningar.

Det är heller inte så roligt att Londons vatten innehåller ämnen som gör så att alla ytor som vattnet hamnar på blir fläckiga. Jag försökte googla detta fenomen men hittade inget vettigt svar på varför. Min värdfamilj har försökt förklara varför det blir så men min engelskaförståelse inom det ämnet är lite sisådär. Antagligen har det något att göra med bergarter.
Trots att vattnet bildar en sorts stenbeläggning i vår vattenkokare, och är makalöst bra på att bilda dumma fläckar så är det ändå drickbart!

När jag gick upp idag...

såg jag ut så här,

hade på mig det här,

åt sånt här,

 hamnade sedan här,

och längtade efter den här.

Kvällen

Dejta en engelsman [check].